Ingen företagsledare lämnas oberörd när artificiell intelligens går från koncept till verklighet
Från att ha varit ett buzzword i många år har artificiell intelligens på kort tid gått från koncept till verklighet. Denna verklighet är något alla företagsledare måste förhålla sig till och de vet om det, menar tre svenska ledare från tre av världens största IT-bolag.
På bara några år har artificiell intelligens, AI, gått från science fiction till något vi alla använder varje dag, ofta utan att veta om det. AI:n finns där när du söker information, skickar e-post, använder sociala medier eller lyssnar på musik. Men tekniken används också inom vården vid analys av röntgenbilder och för att kartlägga och förebygga skogsbränder.
Tidigare lade vi mängder med tid på ekonomiska prognoser, men idag sköts det helt och hållet av den AI som vi tränat upp. I början var algoritmen sämre än oss, men ganska fort passerade den vår förmåga och nu är den helt överlägsen. – Helene Barnekow, VD på Microsoft Sverige.
AI är alltså ett otroligt vitt begrepp som kan användas i princip överallt i hela samhället för att förenkla och förbättra vår liv, från stort till smått.
– Tidigare lade vi mängder med tid på ekonomiska prognoser, forecasting. Men idag gör vi det inte alls längre. Det sköts helt och hållet av den AI som vi tränat upp. I början var algoritmen sämre än oss, men ganska fort passerade den vår förmåga och nu är den helt överlägsen, säger Helene Barnekow, VD på Microsoft Sverige från Hewlett Packard Enterprise scen under Almedalsveckan i Visby.
”AI är inte enbart en IT-fråga”
Men när AI implementeras i så många olika delar av organisationen, eller i samhället, kan det inte enbart bli en IT-fråga, menar Helene Barnekow. Det behövs kompetens från många olika håll, korsfunktionella team.
– I fallet med vår forecasting så drevs projektet av CFO. Men i varje enskilt fall så behöver du fundera över vilka kompetenser som ska finnas med. Är det någon som kan kundresor, CX och någon som kan tekniken? Det centrala är att tänka brett och jobba med en kultur som är tillåtande.
Eva Fors, Managing Director på Google Cloud i norra Europa stämmer in och menar att det är viktigt att inte isolera den här typen av lösningar.
– Lägg inte AI-projektet i någon innovationshub långt bort från den egentliga verksamheten. Tvärtom, ni som är chefer och sitter i styrelsen måste ta till er och engagera er. Det krävs en kompetenshöjning.
Men tar sig alla företagsledare verkligen tid för det här, frågar Anna Granö, VD på Hewlett Packard Enterprise i Sverige. Vilket ansvar har vi som representerar IT? Finns ett skifte i attityd?
– Det finns ingen idag som säger ”jag har inte tid att lära mig om det där med AI och digitalisering”. Men, det behöver göras relevant och på rätt nivå. Det finns en stor ”sense of urgency” och många känner att de verkligen måste kännas sig bekväma i de här frågorna, säger Eva Fors.
Och det händer mycket i styrelser och koncernledningar, menar Helene Barnekow, där det finns både lyckade och mindre lyckade exempel.
– Jag har två exempel där styrelser tog in digital kompetens. I det ena fallet blev det extremt lyckat där hela styrelsen höjde sin digitala kompetens tack vare den nya styrelsemedlemmen. I det andra fallet lämnade styrelsen över allt som hade med IT att göra till den digitala personen och fortsatte i övrigt som vanligt. Som ni förstår blev det inte speciellt lyckat.
En vilja att lära
Helene Barnekow menar att det handlar om att skapa en kultur på styrelsenivå som höjer kompetensen och helheten hela tiden. En vilja att lära.
– Då kan styrelsen omfamna allt som är nytt, inte bara AI. Nästa gång kanske det är blockchain eller någon annan expansiv teknik som styrelsen behöver kompetens inom.
Läs mer: Anna Granö, VD på HPE Sverige: ”Egenskapen framtidens ledare måste ha”
Inte minst behövs kompetens inom etiska förhållningssätt till artificiell intelligens. Även om ditt företag både har kompetens och kapacitet att använda tekniken på ett visst sätt, kanske det inte är etiskt försvarbart.
– Jag har ett exempel på en kund som ville använda ansiktsigenkänning i en butik. Då kommer många nya frågor upp som kräver kompetens även inom etik och regelverk. Kan vi verkligen använda tekniken för det här? Den verkliga frågan är då egentligen om data och vad vi kan använda den till, säger Anna Granö.
Vilka är dina etiska principer?
Den här frågan handlar dels om lagstiftning men också om vilken inriktning, roll och etiska principer ditt företag ska leva efter.
– Vi publicerade för ett år sedan ett antal AI-principer. AI är otroligt kraftfull som teknologi men med det kommer också ett stort ansvar. Vi som bolag ska inte jobba med AI som används i krig eller i övervakning som ligger i strid med gällande förordningar och regleringar. Vi ska komma ihåg att den här världen är i ständig rörelse. Vad accepterar vi vad gäller exempelvis övervakning? Det skiljer sig markant mellan länder som Kina och Sverige, säger Eva Fors.
Det här är kanske en av de viktigaste frågorna vad gäller AI, menar Helene Barnekow. Det handlar om upplevelse, demokrati och lagstiftning.
– Vi har kommit långt vad gäller privacy och integritet. Jag tror alla är överens om att GDPR var jobbigt att implementera men det är en viktig grundbult. Ska vi kunna driva så många stora frågor som vi gör är det inte data som är valutan, utan förtroende.
Tillit möjliggör innovation
Anna Granö menar att tilliten är en möjliggörare för innovation. Så hur kan vi tillsammans skapa tillit för AI?
– Vi på HPE har skapat ett eget etikråd där vi utbildar anställda, tänker igenom och tar aktiva val. Det skapar en tydlighet där vi gör klart vilka områden vi jobbar med och vilka vi inte jobbar med. Det här bygger förtroende gör också att marknaden som helhet flyttar upp kraven vad gäller integritet och privacy.
Läs mer: 6 bästa tipsen för digital ledarskap
Här finns det också en koppling mot mångfald, menar Helene Barnekow. Om frågan var viktig i en värld som var ganska analog så är den extremt viktig nu. När AI styr, och algoritmerna får en enorm kraft, så kan den inte definieras av en liten grupp. Anna Granö håller med.
– Kvaliteten på det vi får ut beror helt och hållet på kvaliteten på det vi stoppar in. Om vi stoppar in fördomar får vi ut det också. Det som tidigare var en isolerad fördom kan då skala upp och bli en global fördom.
”AI kan ses som en spegel”
Men AI kan också användas till att hantera fördomar menar Eva Fors.
– AI kan ses som en spegel. Du kan gå fram till den och se att du har en liten fläck på kinden och använda spegeln för att ta bort fläcken. Du använder den för att ta bort bias och det som är fel.
Appropå bias så är inte sällan bilden av AI att det är hotfullt och skrämmande. Anna Granö berättar att hon ibland får frågan ”Hur kan du tycka om AI?”. De som frågar ser att tekniken enbart kommer att föra med sig övervakningssamhällen och orwellianska dystopier.
– Jag har stor respekt för människors oro och att vi har en hel del arbete att göra inom AI-området. Men jag är också optimist i allmänhet och teknikoptimist i synnerhet. Det görs enormt mycket arbete inom området för att forma policys och hantera de risker som finns. Nu jobbar vi för att höja kompetensen inom AI och ta tillvara de fantastiska möjligheter den här tekniken erbjuder, avslutar Helene Barnekow.